my larsson

Vilken tragedi, jag är hemma. Inte hemma öst på stan utan hemma i obbola hos min familj. Jag klarade inte en månad utan mitt barnahem. Jag ljuger, klart jag klarar mig utan mitt barnahem. Denna gång flyttar jag mig mot kusten på grund av mina ekonomiska problem. Mina rumskamater firar sin far i Göteborg. I lägenheten finns det ingen mat förutom pasta och mögligt bröd. Men det har varit trevligt hemma. Jag och pappa har pratat Led Zeppelin den närmsta timmen efter att han sa "Kom med på Ica så köper vi lite mat åt dig" nu har jag köttbullar, ost, skinka, bröd tillochmed någorlunda nyttigt bröd. Vilken lyx jag lever i.

Jag fick höra många gånger om mina svinkoppor på trästock, jag fick säkert berätta om dom tusen gånger. En gång försökte jag mig på att säga att jag hade varit med i slaggis. På tal om trästock, min syster berättade om hennes kompis som inte verkar ha alla hästar hemma i stallet. De måste ha sprungit ut i någon hage. Men iallafall han sa till min syster "Det heter inte trästock, det heter woodstock, vet du ingenting eller?" Min syster sa "Nej, det heter trästock" Han sa "Du vet ju ingenting, det heter woodstock, det vet alla" Aha tänkte jag, han verkar inte hänga med i utvecklingen. Woodstock är historia och trästock är en gratisfestival i Skellefteå.